Den 14 september föreslog EU-kommissionen nödåtgärder på den europeiska energimarknaden för att lindra den senaste tidens kraftiga uppgång i energipriserna.
Solcellsanläggningar i hela Europeiska unionen kan bli föremål för tillfälliga inkomsttak enligt ett nytt förslag som syftar till att hjälpa energikonsumenter att sänka sina elräkningar.
De viktigaste åtgärderna som föreslås av Europeiska kommissionen inkluderar: Medlemsstaterna minskar elförbrukningen med minst 5 procent under perioder med hög elförbrukning och minskar den totala efterfrågan på el med minst 10 procent senast den 31 mars 2023; Kraftproduktionsföretag har ett tak på 180 €/MWh; en skatt på minst 33 procent läggs på övervinster som genereras av olje-, gas-, kol- och raffineringssektorerna.
EU-kommissionen föreslår tillfälliga intäktstak för marginalkraftgenereringstekniker med lägre kostnader, såsom förnybara energikällor, kärnkraft och brunkol, som levererar el till nätet till en lägre kostnad än de dyrare prisnivåer som marginalproducenterna fastställer.
Europeiska kommissionen sa att dessa marginella producenter "har tjänat betydande intäkter" eftersom gaseldade kraftverk driver upp grossistpriserna för el.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa i sitt tillståndstal den 14:e: "Dessa företag tjänar inkomster som de aldrig tänkt på eller ens drömt om."
Kommittén rekommenderar ett tak för marginalintäkterna till €180/MWh ($180/MWh) senast den 31 mars 2023, och säger att detta kommer att göra det möjligt för producenter att betala för sina investeringar utan att kompromissa med investeringar i ny kapacitet och driftskostnader.
Kristian Ruby, generalsekreterare för kraftindustriorganet Eurelectric, sade dock att de föreslagna åtgärderna för att begränsa intäkterna för förnybara och koldioxidsnåla kraftproducenter "har potentialen att skada investerarnas förtroende".
Enligt EU-kommissionens prognos kommer EU:s medlemsländer att kunna tjäna upp till 117 miljarder euro per år på takåtgärderna, där överskottsintäkter fördelas till slutliga elkonsumenter som drabbas av höga elpriser.
Dessa intäkter kan sedan användas för att ge inkomststöd, skatterabatter, investeringar i förnybar energi, energieffektivitet eller teknik för utsläpp av koldioxid, sa EU-kommissionen.
I förslagen anges att taket bör begränsas till marknadsintäkter och utesluta bruttoproduktionsintäkter, såsom de från stödprogram, för att undvika en betydande inverkan på projektets initiala förväntade lönsamhet.
Enligt branschorganet SolarPower Europe, medan solcellsanläggningar också ingår, skyddar intäktstaket solcellsanläggningar som inte kan generera ytterligare vinster på elmarknaden, såsom de som stöds av inmatningstariffer, avtal om skillnader och kraftköpsavtal för företag. station.
Medlemsstaterna har dock potential att införa ytterligare tak utan EU-godkännande. "Detta skapar en hög grad av osäkerhet för investerare och äventyrar integriteten och enheten på EU-marknaden", säger Naomi Chevillard, chef för regulatoriska frågor på SolarPower Europe. Europeiska kommissionen bör fastställa en europeisk riktmärkenivå för det nya taket. "
För att undvika alltför stora administrativa bördor föreslog EU-kommissionen att medlemsstaterna ska tillåtas att undanta kraftproduktionsanläggningar med en kapacitet på mindre än 20kW från intäktstaksåtgärder.
EU-kommissionen har också föreslagit så kallade "tillfälliga solidaritetsbidrag" för att täcka övervinster från verksamhet inom olje-, gas-, kol- och raffineringsindustrin som inte faller inom marginalinkomsttaket.
Detta kommer att samlas in av medlemsländerna baserat på 2022 års vinster, som har ökat med mer än 20 procent i genomsnitt under de senaste tre åren. Intäkterna ska omfördelas till energikonsumenter, särskilt utsatta hushåll, hårt drabbade företag och energiintensiva industrier. Solidaritetsbidrag från mineralsektorn kommer att gälla inom ett år efter ikraftträdandet och förväntas generera cirka 25 miljarder euro i offentliga intäkter.
Dessutom, eftersom EU står inför en allvarlig obalans mellan tillgång och efterfrågan på energi, rekommenderar Europeiska kommissionen att medlemsländerna strävar efter att minska den totala efterfrågan på el med minst 10 procent senast den 31 mars 2023.
EU:s klimatpolitiska chef, Frans Timmermans, sa att energikrisen "visar att de billiga fossila bränslenas dagar är över och att vi måste påskynda övergången till egenproducerad förnybar energi."