Europeiska kommissionen föreslog den 14 september ett akutingripande på den europeiska energimarknaden för att lindra den senaste tidens kraftiga ökningar av energipriserna. Det tidigare uppmärksammade förslaget att sätta ett pristak på naturgas fanns inte med på grund av kontroverser.
De viktigaste åtgärderna som föreslås av Europeiska kommissionen inkluderar: Medlemsstaterna minskar elförbrukningen med minst 5 procent under perioder med hög elförbrukning och minskar den totala efterfrågan på el med minst 10 procent senast den 31 mars 2023; Intäktstaket för kraftproduktionsföretag är satt till 180 euro per megawattimme; en skatt på minst 33 procent läggs på övervinster som genereras av olje-, gas-, kol- och raffineringssektorerna. De två sistnämnda åtgärderna kommer att hjälpa EU att samla in cirka 140 miljarder euro, sa EU-kommissionen.
Timmermans, vice ordförande för Europeiska kommissionen, sa på en presskonferens att dessa oöverträffade åtgärder var ett nödvändigt svar på bristen på energiförsörjning och höga energipriser som påverkar Europa. Att minska efterfrågan på el är grundläggande för att dessa åtgärder ska lyckas. Att sätta ett tak på enorma intäkter skulle få lönsamma energibolag att hjälpa kämpande användare. Eran med billiga fossila bränslen är över, och EU måste påskynda övergången till egenproducerad förnybar energi.
Sedan Ukrainakrisens utbrott, på grund av motverkande av EU:s sanktioner mot Ryssland, har den europeiska energiförsörjningen varit knapp och gas- och elpriserna har skjutit i höjden. I kombination med en minskning av vattenkraftproduktionen på grund av extremt väder i sommar, samt reparationer och stängningar av vissa äldre anläggningar, har EU:s kraftproduktion varit låg under de senaste månaderna, vilket ytterligare förvärrat den trånga energiförsörjningen och höga priser, vilket orsakar konsumenter och industri drabbas. Den enorma bördan har hämmat den europeiska ekonomiska återhämtningen.
Tidigare har EU-kommissionen föreslagit att endast sätta ett tak för de ryska naturgaspriserna, och EU:s medlemsländer har stora skillnader om detta. Vissa medlemsländer är oroade över att åtgärden ytterligare kommer att påverka ryska gasleveranser till Europa, och hävdar att flytten inte kommer att hjälpa till att lugna stigande gaspriser. Dessutom har förslag om ett bredare gaspristak misslyckats med att få brett stöd. Vissa medlemsländer tror att flytten kommer att leda till att mer naturgas exporteras till andra regioner, vilket kommer att förvärra energiproblemen i Europa och äventyra försörjningstryggheten.
EU-kommissionens förslag kräver stöd från en majoritet av EU:s medlemsländer för att godkännas. EU:s energiministrar planerar att hålla ytterligare ett särskilt energimöte den 30 september.