Den 16 mars tillkännagav Europeiska kommissionen lagstiftningsförslagen för Net Zero Industry Act och Key Raw Materials Act, i hopp om att främja utvecklingen av EU:s industrier med låga koldioxidutsläpp, stärka lokala leveranskedjor och låta EU leda den gröna industrin. rotation.
Från att stödja lokala industrikedjor till att skydda viktiga råvaror, dessa två lagförslag är inte bara ett svar på USA:s Inflation Reduction Act, utan också nyckelelement i den föreslagna EU Green New Deal industriplan.
Vad är det huvudsakliga innehållet i de två lagförslagen? Vad är bakgrunden till inledningen? Vilken inverkan kommer det att ha på relaterade industrier i Kina? Dessa frågor förtjänar en närmare titt.
Tonvikt på lokal produktionskapacitet
Ur ett innehållsperspektiv fokuserar "Net Zero Industry Act" på att förbättra den lokala tillverkningskapaciteten för EU:s nettonollindustri, och "Critical Raw Materials Act" fokuserar på att säkerställa uppströms nyckelindustrierna i EU:s nettonollindustri, digital teknik, försvarsindustri, rymdteknik och andra strategiska sektorer. Tillgången på råvaror är säker.
För närvarande importeras en tredjedel av EU:s elfordon, batterier och de flesta av dess solcellsmoduler från länder utanför EU, varav de flesta har sitt ursprung i Kina. Under de senaste två åren har EU:s ursprungliga fördelaktiga industrier som fläktutrustning och värmepumpar också upplevt problem som sjunkande konkurrenskraft och minskade tekniska klyftor.
Net Zero Industries Act försöker därför skala upp produktionen av ren teknik i EU i ett försök att ta itu med ovanstående frågor och säkerställa att dessa industrier är tillräckligt förberedda för övergången till ren energi. EU planerar att senast 2030 ska lokal (strategisk) produktionskapacitet för nollkoldioxidteknik kunna tillgodose 40 procent av EU:s behov.
Nyckelteknologier för koldioxidutsläpp som ingår i Net Zero Industry Act inkluderar: solceller och solvärme, vindkraftsteknik på land och till havs, batterier och energilagring, värmepumpar och geotermisk energi, väteelektrolysatorer och bränsleceller, biogas, biometan, kolavskiljning och lagringsteknik (CCS) och nätteknik. Att inkluderas i lagförslaget innebär att dessa tekniker kan få stöd på policynivå, såväl som ekonomiskt och ekonomiskt stöd såsom subventioner, finansiering och finansiella garantier.
En annan "Key Raw Materials Act" föreslår att EU ska uppnå mer än 10 procent av den årliga förbrukningen av strategiska råvaror lokalt, mer än 40 procent av lokal förädling och mer än 15 procent av lokal återvinning till 2030. Varje strategisk råvara kommer från Andelen ett enda importland ska inte överstiga 65 procent av EU:s årliga konsumtion.
Lagförslaget innehåller 34 viktiga råvaror, varav de flesta är mineraltillgångar. Dessa råvaror anses vara av strategisk betydelse för EU:s ekonomi och medför stora risker för leveranskedjan. Enligt lagförslaget kommer EU-kommissionen att ta itu med beroenden genom att diversifiera materiella källor.
Bland de viktigaste råvarorna som lagförslaget fokuserar på är litium, kobolt och nickel viktiga råvaror för produktion av litiumbatterier, och sällsynta jordartsmetaller kallas industriella vitaminer, som har utmärkta magnetiska, optiska och elektriska egenskaper och kan användas inom flyg- och rymdindustrin. , nationellt försvar, vindkraft och nya energifordon. och andra områden.
Vid lanseringen av lagstiftningsförslaget pekade en EU-talesman på statusen för leveransen av vissa råvaror. 63 procent av världens kobolt utvinns i Demokratiska republiken Kongo och raffineras sedan i Kina; 97 procent av EU:s magnesiumförsörjning kommer från Kina; 100 procent av de sällsynta jordartsmetallerna som används i permanentmagneter världen över förädlas i Kina; 71 procent av EU:s platinagruppmetaller från Sydafrika; 98 procent av EU:s boratförsörjning kommer från Turkiet.
I propositionen hävdas att EU är starkt beroende av många tredjeländer för viktiga råvaror. Tillsammans med övergången av den globala ekonomin till en digital och grön ekonomi har den globala efterfrågan på dessa viktiga råvaror ökat, vilket ytterligare bidrar till sårbarheten hos EU:s försörjningskedjor.
Förutom att begränsa importen förenklar lagförslaget också licensieringsprocessen för viktiga EU-råvaruprojekt. I propositionen föreslås att Europeiska unionen kan benämna vissa nya gruvor och processanläggningsprojekt som strategiska projekt. Strategiska gruvprojekt kommer att licensieras inom 24 månader, och bearbetningsanläggningar kommer att licensieras senast inom 12 månader.
Dessutom kommer EU-kommissionen att stärka utvecklingen av banbrytande teknologier för viktiga råvaror, inklusive etablering av storskaliga kompetenspartnerskap för nyckelråvaror, etablering av reserver där tillgången är i fara, etablering av råvaruhögskolor, och stärkandet av arbetsstyrkan i viktiga råvaruförsörjningskedjor kompetensförbättring.
Vilken inverkan har "inflationsreduktionslagen" på Kina?
I augusti 2022 offentliggjorde USA "Inflation Reduction Act", som gav subventioner och skatteincitament värda 369 miljarder USD för grön teknik. Lagförslaget är den viktigaste klimatlagstiftningen i USA:s historia, vilket ger många investeringar i amerikansk tillverkning. Under veckorna sedan lagförslaget antogs har vissa företag tillkännagivit en sammanlagd cirka 28 miljarder dollar i nya investeringar i USA i tillverkning av elfordon, batterier och solenergi.
EU anser att lagförslaget utgör en diskriminering av EU:s elfordon, batterier, förnybar energi och energiintensiva industrier och kommer att ha en negativ inverkan på de europeiska industriernas konkurrenskraft och investeringsbeslut.
Efter påtryckningar från olika europeiska branschorganisationer och företag beslöt EU-kommissionen att vidta åtgärder för att säkra sig mot USA:s Inflation Cutting Act.
Att döma av avsikten med ovanstående åtgärder är de två lagförslagen att å ena sidan stödja lågkoldioxidindustrin i Europa, och å andra sidan att säkerställa tillgången på råvaror vid källan till industrikedjan och säkerställa hållbar utveckling av närliggande industrier.
Detta innebär dock också att EU har satt trösklar för import av noll-koldioxidrelaterad utrustning och viktiga råvaror, vilket minskar importefterfrågan och samtidigt intensifierar konkurrensen om globala nyckelresurser med begränsade ökningar.
För närvarande är Kina en viktig exportör av vindkraftsutrustning, solcellsutrustning, litiumbatterier och viktiga råvaror i världen. Inom området för nettonollindustri kommer mer än 90 procent av EU:s solcellsskivor och komponenter, och mer än 25 procent av elfordon och batterier från Kina. När det gäller viktiga råvaror kommer 97 procent av EU:s magnesium och 100 procent av de sällsynta jordartsmetaller som används i permanentmagneter från Kina.
Om dessa två lagförslag genomförs kan de påverka exporten av relaterade produkter från Kina. Å andra sidan kan vissa kinesiska företag med tekniska fördelar i branscher och nyckelråvaror även investera direkt i Europa.
Vissa forskare påpekade dock att, liksom problemen i "Inflation Reduction Act", bröt handelsprotektionismen och vissa subventionsåtgärder i de två lagförslagen mot Världshandelsorganisationens (WTO) regler för icke-diskriminering av handel. Forskare från den europeiska tankesmedjan Bruegel skrev att de två utkasten går tillbaka till perioden för den misslyckade industriella revitaliseringsplanen på 1960-talet.
"EU står inför geopolitiska utmaningar och bör påskynda sin gröna omställning, vilket kan motivera vissa okonventionella EU-politik såsom subventioner och konkurrensfrämjande industripolitik. Men dessa faktorer kan inte motivera direkt protektionism och statlig intervention."
Tidigare, när USA offentliggjorde "Inflation Reduction Act", anklagade EU-politiker och högre tjänstemän vid EU-kommissionen USA för dess agerande, och ansåg att lagen gav offentliga subventioner till företag som bedriver produktionsverksamhet i USA, vilket skadade europeiska företag. intressen och bristande respekt för WTO:s regler.
EU:s finansministrar sa vid ett möte att subventioner i inflationsreduktionslagen diskriminerar EU:s fordons-, förnybara energi-, batteri- och energiintensiva industrier och har en betydande inverkan på EU:s industriella konkurrenskraft och investeringsbeslut. USA ignorerar EU:s oro över detta lagförslag, vilket kommer att göra att EU sannolikt kommer att vidta motsvarande vedergällningsåtgärder.
Efter att de två lagförslagen lades fram har de väckt motstånd från många partier. Utöver den europeiska tankesmedjan Bruegels kritik av EU:s statliga ingripande skrev en reporter från det amerikanska mediet Politico också en artikel som påpekade att för att kunna konkurrera med Kina och USA inom lågkoldioxidindustrin förlorade EU principen om frihandel och sätta en ny märkning på EU-tjänstemän. Sluta bränna kol och byt till brinnande principer."
För närvarande har de två propositionerna överlämnats till Europaparlamentet och EU:s medlemsländer. De slutliga lagstiftningsresultaten har ännu inte diskuterats av Europaparlamentet och olika länder, och det finns fortfarande stora förändringar i innehållet i lagförslagen.