Energiforskningsinstitutet Rystad Energy räknar med att EU:s mål för sol- och vindkraftproduktion 2030 kommer att överträffas.
Efter att ha upplevt turbulensen på de europeiska energimarknaderna 2022, börjar regeringarna fokusera på att möta långsiktiga energibehov på ett hållbart och säkert sätt. Det förväntas att förnybar energiproduktion definitivt kommer att växa exponentiellt, men höga andelar av sol- och vindkraftsproduktion har fortfarande problem att lösa, såsom behovet av att hantera nätutskick och balansen orsakad av plötsliga ökningar i säsongsbetonad efterfrågan.
År 2022, påverkat av avbrottet i Rysslands naturgasledning till Europa, avbrottet i fransk kärnkraft och låg vattenkraftproduktion i Europa, nådde de europeiska elpriserna en ultrahög nivå på mer än 700 euro per megawattimme. Detta har fått regeringar runt om i världen att offra hållbar utveckling och vända sig till kol för kraftproduktion igen för att säkerställa energisäkerhet. Data visar att den europeiska koleldade kraftproduktionen ökade med 5 % 2022 jämfört med samma period förra året.
Den europeiska energikrisen ger dock också en möjlighet att utveckla nya normer. Ta EU:s REPowerEU-plan som ett exempel, som höjer målet för elproduktion från förnybar energi från 40 % till 45 % av den totala elproduktionen år 2030. Att bygga mer förnybar energiproduktionskapacitet kommer att bidra till att påskynda EU:s kolneutralitetsmål samtidigt som beroendet av importerade bränslen. I slutet av detta år räknar Rystad Energy med att EU når 211 GW installerad solcellskapacitet och 214 GW vindkapacitet. Vind- och solkraftsproduktion kommer att stå för 31 % av EU:s elproduktion, och EU:s totala elproduktion förväntas nå 3 019 terawattimmar (TWh) år 2023.
Dessutom har den utjämnade elkostnaden (LCOE) för solenergi och landbaserad vindkraft i Europa sjunkit till cirka 50 euro per MWh, hälften av LCOE för naturgas och kolkraft. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det mer ekonomiskt att bygga ny sol- och vindkraft än att fortsätta använda befintliga naturgaskraftverk.
Det uppskattas att år 2030 kommer den installerade kapaciteten för solcellsproduktion att nå 490 GW och den installerade vindkraftskapaciteten kommer att nå 375 GW. Då kommer vind- och solenergiproduktionen att stå för 53 % av EU:s totala elproduktion, vilket överstiger det 45 %-mål som REPowerEU föreslagit.
Naturligtvis måste nyinstallerad kraftproduktionskapacitet för förnybar energi inte bara ersätta en del av kraftproduktionen med fossila bränslen, utan måste också kunna möta det förväntade nya kraftbehovet. Efterfrågan på el förväntas växa med en sammansatt årlig tillväxttakt (CAGR) på 2 % under de kommande 30 åren.
Samtidigt är sändningsbar produktionskapacitet avgörande för att säkerställa långsiktigt tillförlitliga kraftsystem och för att balansera och stödja den fluktuerande karaktären av sol- och vindproduktion. Till viss del kan batterienergilagringssystem (BESS) tillhandahålla denna balanseringsförmåga, men utvecklingen av batterienergilagringsteknik måste förbättras för att göra den mer priskonkurrenskraftig. Eftersom den nuvarande genomsnittliga utjämnade kostnaden för energilagring (LCOS) per MWh är 135 €, vilket är dyrare än befintliga gaseldade kraftverk.
Det uppskattas att den installerade kapaciteten för BESS förväntas öka till 55 GW år 2030 och 418 GW år 2050. Batterilagring av dessa kapaciteter kan dock fortfarande inte uppfylla alla förväntade krav i denna process. Därför kommer den också att kompletteras med naturgasproduktion, särskilt under Europas vinterperiod när energiefterfrågan är hög. Som ett resultat kommer dessa kraftverk att behöva ta emot kapacitetssubventioner för att förbli i drift trots låga utnyttjandegrader för naturgasproduktion, och kommer också att behöva fortsätta att använda underjordiska gaslagringsanläggningar för att möta säsongsbetonad efterfrågan.